Vi flyger med lågprisbolaget Fly540 till Kisumu. Kisumu är en av de större städerna i Kenya och ligger vid Viktoriasjön. Omgivningen kring flygfältet ser precis ut som jag har förväntat mig att Kenya ska se ut. Efter att vi plockat med oss våra väskor slår vi oss ner i skuggan och beställer dricka. Alf har under tiden blivit upplockad av vår chaufför för att hämta bilarna som vi ska färdas i under de kommande veckorna.
Om en stund kommer en vit Landcruiser till parkeringen och ut stiger en vitklädd kenyansk man. Han går lugnt till oss och presenterar sig som Matthews, vår chaufför. En stund senare kommer A med en röd, lite större Landcruiser. Vi packar grejorna i bilen. Team Oldschool tar den röda bilen medan vi ungdomar tar den vita med M som chaufför.
Vi starnnar för att köpa lite souvenirer. Det verkar lite tidigt, men det känns bra att få bekanta sig lite med priserna och med hur mycket man kan pruta på priserna. Prutandet i Kokkola är lite mindre dramatiskt, men sänker inte priserna lika bra heller :D. Efter en halv timmes souvenirhandlande styr vi bilarna mot Nakumatt. Kenyas motsvarighet till Halppis. Allt finns att köpa och priserna är förmånliga. Vi handlar massor av mat som ska ätas under de kommande dagarna. En del av oss köper en volleyboll för att ge den åt ungdomarna i Atemo. Vi har hört att de inte har en egen boll utan lånar H:s från stationen. Vi äter ännu i staden innan vi kör iväg mot Atemo.
När vi kör längs den asfalterade vägen med riktning mot Atemo ser vi människor som för hand gräver ner något längs vägen. Vi skämtar om att de säkert drar optisk kabel till hemmen. Några km längre fram blir vi lite snopna när vi ser att det faktiskt är optisk kabel de håller på att dra längs vägen. Inte är Kenya så många år efter Öja trots allt...
M stannar längs vägen för att den andra bilen ska hinna ikapp oss. Medan vi väntar får vi träffa hans föräldrar och hans son. Pojken är i 15 års åldern och pratar bra engelska. Innan vi hinner besöka hans föräldrars hem kommer den andra bilen farande längs vägen. Vi måste köra iväg så att inte den andra bilen hinner före oss till Atemo säger M och ler.
Innan vi kommer fram till Atemo hinner vägen bli ganska dålig. De sista kilometrarna kör vi längs något som vi här hemma skulle klassa som skogsväg, om ens det. När vi kommer till Atemo blir många av oss överraskade över hur grönt allting är. De vita byggnaderna på stationen omges av en grön välklippt gräsmatta. De första som välkomnar oss på stationen är hundarna Lotta och Kofi. När bilen stannat blir vi emottagna av H och B. Båda är helt nya bekantskaper för mig, men jag ser att de har den rätta glimten i ögat och ser fram emot att lära känna dem.
Efter att vi installerat oss i de olika husen på stationen och lekt lite med geckoödlorna i sovrummen blir det dags för lite kvällsmat i form av grillad korv och majs. Jag blir övertalad att prova på kenyansk chai och kommer fram till att kanske mjölk i te ändå inte är helt fel.
Senare på kvällen bär det av mot kyrkan för en del av oss. Traktens ungdomar har nyårsmöte i kyrkan hela natten. Vi kommer dit nångång efter kl. 10. Kyrkan är halvfull av barn och unga. Som amatörljudtekniker lägger jag ganska snart märke till PA systemet som används. Systemet består av ett bilbatteri, en bilförstärkare, flera 6x9" som bildar ett större mellanregisterskåp samt två baslådor. -Kanske jag klarar mig utan ett nytt digitalt mixerbord ännu en tid :D.
Vi lyssnar på undervisningen och körsången samt tar en hel del foton. Barnen i kyrkan sitter till en stor del och ser på oss i stället för det som sker fram i kyrkan. Ännu mera distraherade blir de när vi visar bilderna vi just tagit av dem. Vi tar emot det nya året i kyrkan och önskar varandra ett gott nytt år. Runt 00.30 kallar sängen...
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti