29.12.08 Äntligen på väg

Jag startade före klockan 6 på kvällen den 28.12 från Öja, där jag böt ut min tappra stridshäst mot en annan fransyska. Jag körde in till Karleby för att plocka upp M.N. Längs vägen mot Vanda flygplats plockade vi upp två medresenärer, B.H.från Purmo och H.H. från Vasa.

Till flygplatsen anlände vi runt 1.30 på morgonen. När vi lokaliserat våra medresenärer i nedre våningen av flygfältet, rullade vi ut våra liggunderlag och sovsäckar för att sova ett par timmar innan flyget skulle avgå. Det går bra att sova på flygfältsgolvet. Sleepinginairports.net hade helt rätt när den påstod att Hfors-Vanda flygfält lämpar sig för övernattning. Vi vaknade före kl 5 på morgonen och packade våra väskor. Liggunderlagen rullade vi alla tillsammans till en stor rulle för att checka in dem tillsammans. Det var det sista vi såg av liggunderlagen före hemresan. Uttrycket: "There's two types of luggage, carryon and lost" fick än en gång mera kött på benen.

Vi flög till Nairobi via Bryssel och Entembe. Flygresan kändes lång. Första etappen flög vi med en Airbus som tillhörde Finnair. Vid landningen blev jag smått besviken när jag märkte att planet inte hade några reverser på motorerna. När flygplan bromsar med motorreverser känns och låter nedbromsningen mycket mer :D. (Flygplansfantast in i benmärgen).

Slutresan skedde med en Airbus som hörde till Brussels Airlines. Blev inte alls imponerad av servicen på det flyget. Det blev intressant när vi kom över Sahara och det blev natt. Över Sudan såg vi stora markbränder som liknade långa orangefärgade ormar. Det var bönderna som brände gräs för att förbättra betesmarkerna. Mellanlandningen i Entembe var intressant. Flygfältet låg alldeles vid vattnet och känslan man fick när man tittade ut genom fönstret påminde om känslan som Lucasarts lyckades skapa i Monkey Island 1. (f.d. spelfantast i farten).

Den sista entimmes flygfärden från Entembe till Nairobi var intressant. Vi hade en del turbulens när vi kom in för landningen. Lite berg och dalbana känsla. Flygfältet verkade lite kaotiskt i jämförelse med deras europeiska motsvarigheter. Gamla traktorer som släpade på flygplan och bagagevagnar. Det verkade inte finnas några klara rutter som traktorerna skulle följa utan de körde lite var som helst. Det var ganska sent på kvällen och vi var äntligen framme.

När vi efter all byrokrati kom ut från flygfältet väntade en skolbuss för att ta oss till Mennonite guesthouse. Det första intrycket av Kenya var en mild röklukt, inte störande starkt, men tillräckligt för att sätta fart på nyfikenheten. Detta var bara början...