Jag är otroligt uttråkad! Det har inte hänt något intressant i mitt liv på flera dagar, eller egentligen på flera veckor. Roligt har jag ganska ofta men något nytt och spännande sker alltför sällan. Förra veckans höjdpunkt var säkert när bliven blev ratad i besiktningen... ja så uttråkad är jag!
Jag vill pröva på nya saker, lära känna nya människor, helt enkelt pröva på något nytt. Det är absolut inget fel på de människor jag känner eller de hobbyn jag har, men lite omväxling skulle inte vara helt fel.
Om ni har överskott på nya männsikor så skicka hit dem bara! Samma gäller allt som har vassa tänder eller som annars bara kan sätta lite fart på tillvaron här i Coccola.
Mindre rutin och mera äventyr!
Tack!
26.11.2008
18.11.2008
12.11.2008
I have many dreams... and one of them is about to come true
Som säkert många av er har hört, så bär det av till Kenya om ungefär en månad och 16 dagar. Inte för att jag räknar.
Kanske ni redan har listat ut det, men ifall ni inte har, så måste jag bekänna att jag gillar att fotografera en hel del. Att arbeta för Gud är en annan sak som inte heller känns helt främmande. Jag har hört att arbetsdagarna är långa men Chefen är toppen och att lönen är bättre än jag i min vildaste fantasi kan drömma om. Jag undertecknar det helt!
Redan en längre tid har jag önskat och bett att dessa två på något sätt kunde kombineras. Förra vintern blev jag medlem i en organisation som heter PhotoMission. Organisationen består av fotografer från hela världen som vill använda sin kamera för att föra evangeliet vidare. Det är inspirerande att få ta del av hur andra använder sina gåvor för att tjäna Gud. Speciellt inspirerande tycker jag att Gary S. Chapmans fotografier är. Har ni tid så rekommenderar jag att ni kollar hans hemsida. Titta speciellt på de videon som han laddat upp på sin blogg.
Hur det nu kom sig så fick jag i våras höra om möjligheten att delta i en tre veckors resa till Kenya. Resan kändes som ett bönesvar så jag nappade på chansen direkt. Under resan så besöker vi missionärer under två veckor och åker på en par dagars safari till Masai Mara. Det blir tältning bland lejon, elefanter och blodtörstiga giraffer för hela slanten. I can't wait! Den sista veckan kommer vi att vandra upp på Mt Kenyas tredje högsta topp Pt Lenana. Det kommer att slå Kebnekaise, som är mitt höjdrekord för tillfället, med ca 3000m. Inte illa! Det är bara att hoppas att ingen börjar lida av höjdsjuka. Kameran kommer förståss att göra mig sällskap under hela resan i Kenya. Ända från missionsstationerna till toppen av Mt Kenya.
Det ska blr trevligt att få bekanta sig med förhållandena på missionsfältet och se hur människorna lever sina liv långt borta från den lyx vi är vana vid. På samma gång känns resan som en chans att få pröva på det jag drömmer om, för en kort tid och under kontrollerade former. Kanske visar det sig att jag vill fortsätta med det, eller så får jag pröva på det för att konstatera att det inte är något för mig. Båda svaren är jag nöjd med.
Det blir säkert ännu en hel del "Kenya" här på bloggen innan jag far i väg.
Nu är jag en timme närmare resan än vid textens början. Jag räknar fortfarande inte :D
God natt!
Kanske ni redan har listat ut det, men ifall ni inte har, så måste jag bekänna att jag gillar att fotografera en hel del. Att arbeta för Gud är en annan sak som inte heller känns helt främmande. Jag har hört att arbetsdagarna är långa men Chefen är toppen och att lönen är bättre än jag i min vildaste fantasi kan drömma om. Jag undertecknar det helt!
Redan en längre tid har jag önskat och bett att dessa två på något sätt kunde kombineras. Förra vintern blev jag medlem i en organisation som heter PhotoMission. Organisationen består av fotografer från hela världen som vill använda sin kamera för att föra evangeliet vidare. Det är inspirerande att få ta del av hur andra använder sina gåvor för att tjäna Gud. Speciellt inspirerande tycker jag att Gary S. Chapmans fotografier är. Har ni tid så rekommenderar jag att ni kollar hans hemsida. Titta speciellt på de videon som han laddat upp på sin blogg.
Hur det nu kom sig så fick jag i våras höra om möjligheten att delta i en tre veckors resa till Kenya. Resan kändes som ett bönesvar så jag nappade på chansen direkt. Under resan så besöker vi missionärer under två veckor och åker på en par dagars safari till Masai Mara. Det blir tältning bland lejon, elefanter och blodtörstiga giraffer för hela slanten. I can't wait! Den sista veckan kommer vi att vandra upp på Mt Kenyas tredje högsta topp Pt Lenana. Det kommer att slå Kebnekaise, som är mitt höjdrekord för tillfället, med ca 3000m. Inte illa! Det är bara att hoppas att ingen börjar lida av höjdsjuka. Kameran kommer förståss att göra mig sällskap under hela resan i Kenya. Ända från missionsstationerna till toppen av Mt Kenya.
Det ska blr trevligt att få bekanta sig med förhållandena på missionsfältet och se hur människorna lever sina liv långt borta från den lyx vi är vana vid. På samma gång känns resan som en chans att få pröva på det jag drömmer om, för en kort tid och under kontrollerade former. Kanske visar det sig att jag vill fortsätta med det, eller så får jag pröva på det för att konstatera att det inte är något för mig. Båda svaren är jag nöjd med.
Det blir säkert ännu en hel del "Kenya" här på bloggen innan jag far i väg.
Nu är jag en timme närmare resan än vid textens början. Jag räknar fortfarande inte :D
God natt!
9.11.2008
Temafoto
Ett av de få foton som jag hann med förra veckan.
När vi planerade Christmas Praise en kväll så lovade jag att ta ett rockigt foto som eventuellt skulle kunna användas till affischen. Här är resultatet.

I går var vi hela dagen med oasgänget i Larsmo och hade tid att fundera vidare på Christmas Praise. temat ser ut att kunna bli något helt annat. Kanske jag får orsak att fotografera mera...
När vi planerade Christmas Praise en kväll så lovade jag att ta ett rockigt foto som eventuellt skulle kunna användas till affischen. Här är resultatet.

I går var vi hela dagen med oasgänget i Larsmo och hade tid att fundera vidare på Christmas Praise. temat ser ut att kunna bli något helt annat. Kanske jag får orsak att fotografera mera...
3.11.2008
Väl planerat är hälften gjort
Jag har försökt pröva på något nytt inom fotograferandet den senaste tiden... det kallas för planering. Planering är inte något som är naturligt för mig, jag är mera en "just wing it"-typ.
När det kommer till fotografering så har jag faktiskt märkt det underbara med att planera. I stället för att komma hem med hundratals bilder av vilka endast en bråkdel är användbara så kommer man hem med ett tiotal bilder av vilka nästan alla är bra. Mina hårddiskar tackar och själv slipper jag sitta timtals framför datorn. Tiden jag använder framför skärmen kan jag använda till något mycket nyttigare.
Hur som helst så har jag experimenterat med att göra något som påminner om det som inom filmbranschen kallas för storyboard. Jag skissar snabbt upp lite hur jag vill att en bild ska bli. Eftersom jag är urdålig på att rita så blir skisserna väldigt enkla. Det viktigaste är att jag gör något med händerna samtidigt som jag planerar för att det ska "fastna bättre". När jag har fått skissen färdigt så sitter idén redan så bra i min tjocka skalle att jag kan slänga skissen.
När det blir dags att ta fotot så har man ett bra utgångsläge. Det är framför allt kompositionen och ljussättningen som blir så mycket enklare när man har en klar plan för hur slutresultatet ska bli. Speciellt stor nytta har man som manlig wannabefotograf av planeringen, om man ska fotografera modeller av det vackrare könet. Kvinnorna får oftast våra hjärnor att backa några steg i evolutionen, så tänkandet vid själva fototillfället kan bli aningen bristfälligt.
Man måste lära sig leva med sina handikapp :D
Kanske det är av samma orsak som vi så ofta planerar på förhand när det finns kvinnor med i ekvationen?
PS
Ni ska inte tro att jag tror på evolutionsteorin men det lät så bra att jag måste använda uttrycket :D
När det kommer till fotografering så har jag faktiskt märkt det underbara med att planera. I stället för att komma hem med hundratals bilder av vilka endast en bråkdel är användbara så kommer man hem med ett tiotal bilder av vilka nästan alla är bra. Mina hårddiskar tackar och själv slipper jag sitta timtals framför datorn. Tiden jag använder framför skärmen kan jag använda till något mycket nyttigare.
Hur som helst så har jag experimenterat med att göra något som påminner om det som inom filmbranschen kallas för storyboard. Jag skissar snabbt upp lite hur jag vill att en bild ska bli. Eftersom jag är urdålig på att rita så blir skisserna väldigt enkla. Det viktigaste är att jag gör något med händerna samtidigt som jag planerar för att det ska "fastna bättre". När jag har fått skissen färdigt så sitter idén redan så bra i min tjocka skalle att jag kan slänga skissen.
När det blir dags att ta fotot så har man ett bra utgångsläge. Det är framför allt kompositionen och ljussättningen som blir så mycket enklare när man har en klar plan för hur slutresultatet ska bli. Speciellt stor nytta har man som manlig wannabefotograf av planeringen, om man ska fotografera modeller av det vackrare könet. Kvinnorna får oftast våra hjärnor att backa några steg i evolutionen, så tänkandet vid själva fototillfället kan bli aningen bristfälligt.
Man måste lära sig leva med sina handikapp :D
Kanske det är av samma orsak som vi så ofta planerar på förhand när det finns kvinnor med i ekvationen?
PS
Ni ska inte tro att jag tror på evolutionsteorin men det lät så bra att jag måste använda uttrycket :D
Tilaa:
Blogitekstit (Atom)