Jantelagen dök upp under kvällens gång på Pörkenäs både i teori och praktik. Carola tog hand om teoridelen i något mellanspeak och jag tog hand om praktiken helt på egen hand.
Det var något jag kände på mig att jag borde ha sagt eller gjort (se förra inlägget) men lät bli eftersom min lilla hjärna började gå i banorna – "varför skulle någon vilja höra något sådant från just mig."
Vem är jag att kämpa emot jantelagen?
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti